Livet som kvinna med autism och adhd- Föreläsningar och handledning och en hel del funderingar!

Att försöka beskriva, förklara och skapa förståelse

Föreläsningar och handledning 


Hur förklarar man att man saknar något som de flesta har, trots att det inte syns? Att man så tidigt lärde sig att det inte var acceptabelt att vara ”annorlunda” att man, utan att ens minnas det,blev en slags ”Kameleont”?

Faktum är att man till sist blir så bra på att imitera att man som vuxen har svårt att bli trodd; där man söker stöd eller hjälp möts man av kommentarer av slaget: "Men- det syns ju inte på dig!" eller "Du som ser så normal ut!".

Jag vill alltså försöka beskriva hur det är att ha en; många gånger svår funktionsnedsättning som faktiskt inte syns på ytan men trots det kan skapa stora svårigheter i vardagens mest enkla moment.

Detta; sidan, bilderna, det jag skriver och framför allt mina föreläsningar är åtminstone mitt försök!

Det som händer omkring kameleonten?

6. Okt, 2021

Om att simma i en orkan

5. Okt, 2021

Kameleonten om ögonkontakt

Vad är ”normal” ögonkontakt??

28. Sep, 2021

Fin artikel om tre generationer med npf

Jättebra artikel av Katharina Wallenborg ursprungligen publicerad i M-magasin nummer 13, 2021

10. Sep, 2021

Under socialtjänstens lupp- E 15 år berättar

Det här är en text som jag fick från en 15-åring som med egna ord beskriver hur hon mår av att ständigt vara rädd för att bli omhändertagen igen utan att mamma har gjort något fel.

30. Aug, 2021

Jag gråter

Jag gråter för alla de som inte kan gråta för sig själva. Om självskadebeteende och bristen på kompetens som drabbar de med autism ännu hårdare.

18. Aug, 2021

Vi måste bli bättre på att hitta flickorna i tid!

Flickor med Neuropsykiatrisk funktionsnedsättningar, särskilt autism hittas ännu alldeles för sent. För att hitta något måste man dock veta vad man letar efter.

Idag är det ännu många som hittas först på SIS.

31. Mar, 2021

Klipp från föreläsning

https://youtu.be/BUbKq2ghPTs

14. Feb, 2021

Det otillförlitliga batteriet

Om att leva med ett batteri som ibland tycks ha ett helt eget liv!

28. Jan, 2021

Dags att ”komma ut”!

Nu får det vara nog- dags att ta bort stigmatiseringen av psykisk ohälsa!

1. Jan, 2021

Tack för ett nytt år!

10. Mar, 2021

P4 Västmanland om SIS

https://sverigesradio.se/artikel/krav-pa-battre-utbildning-till-personal-pa-ungdomshem?fbclid=IwAR3BrLH84gaepcC-AMFrEIEoFnkp4Ida-2D4ApO44h1FC_jx28ICVkQNTM8

22. Mar, 2021

Digitala föreläsningar

Under ”Earth Week” har jag blivit inbjuden att föreläsa två gånger; jag är tacksam och det ska bli kul!

#inte1barntill

30. Jul, 2021

Operation rädda Starlight

Nu räcker det; nu måste det bli en förändring! Var med och rädda livet på ett barn!

15. Jun, 2021

Vuxenpsykiatrin- SE OSS KVINNOR!!

Om hur man gör för att få rätt diagnos som vuxen kvinna.

14. Maj, 2021

Ohyra i journalen?

Om problemet med att få ohyra i sin journal!

16. Jul, 2021

Det absolut coolaste som har hänt mig!

Om sommarens äventyr!

29. Apr, 2021

B.A.R.N. snack nr #8

Gratis föreläsning om barn och ungdomar med Neuropsykiatrisk funktionsnedsättningar!

25. Dec, 2020

Funderingar en juldag

Om normer, förväntningar och känslan av att inte räcka till

Kameleontens julbön

Med vänlig hälsning

Funktions-Kameleonten

Vem är Funktions-kameleonten?

Anna Porsvald heter jag egentligen och tillhör en speciell sorts kameleont, jag fick diagnosen adhd och autism som vuxen efter ett helt liv av misslyckade försök att ”skärpa mig”, passa in, bete mig som andra och efter en ca tioårig resa genom vuxenpsykiatrins olika instanser, professioner och felställda, illa underbyggda diagnoser med tillhörande felmedicineringar Jag var som ett udda element som inte stämde helt någonstans men inte heller kunde låta bli att gå in i vägg efter vägg och drabbas av allt djupare utmattningsdepressioner som inget bet på. Inget läkemedel, ingen terapi och inte heller alla ECT-behandlingar. Det enda de gjorde var att ta flera år från mitt minne, år som liksom raderats från min ”hårddisk”. Jag fick till sist tjata mig till båda utredningarna och blev mycket ifrågasatt av alla. ”Varför är det här med diagnoser så viktigt för dig?” undrade man. Kanske för att i första hand förstå mig själv men även för att bli av med alla de felaktiga diagnoser som bara gjort mig sämre, lett till att den personal som läst min tjocka journal anpassat sitt bemötande efter dem? Mitt syfte är, och har alltid varit att förbättra, inte leta syndabockar! Vill du veta mer, fortsätt läsa! 😊

Följ mig gärna på Instagram!